Jag borde kanske inte skriva detta inlägget nu, när humöret är som det är :) 

Men det är ju oxå just därför jag vill skriva detta nu. 

Se om det finns någon där ute som känner igen sig i det jag skriver. 

Jag hoppas det annars känner jag mig väldigt ensam 🙈

Tar din ork slut nån gång ibland ? 

Ingen motivation?

Du känner dig trött och rastlös på samma gång ? 

Det kryper i kroppen på dig men du vet inte riktigt vad du vill eller vad du ska göra åt det? 

Idag har vi varit hos svärföräldrarna större delen av dagen. 

Hjälpt till med saker , varit ute i solen, ätit smörgåstårta medmera . 

Hur trevligt vi än hade så var det skönt att åka hem sen. 

Ville mysa med barnen och kanske städa lite eftersom jag tyvärr ligger efter med det. 

Men sen när jag väl kom hem. Eller det början nog redan i bilen på vägen hem. 

Så kände jag mig trött , sur och irriterad. 

Men jag visste egentligen inte varför. 

När vi väl kom hem rann allt av mig bara. 

Jag blev så less. 

Jag orkade inte med att barnen spelade tv-spel, att dom bråkade om leksaker medmera. 

Jag ville bara spy över städningen för även om jag får ro i själen av att göra det så kände jag mig så himla less på det. Jag städar ju på något vis VARJE dag.. 

Jag kände att jag inte var stimulerad för fem öre. 

Men vad ville jag göra då ? 

Bestämde mig att ställa iordning utemöblerna och skulle hämta dynorna till dom. 

Men när dom väl stod på plats så såg jag hur mkt rengöring möblerna egentligen behövde innan dom fick sina dynor. 

Nä fy då gick det bort oxå.. 

Var det något jag INTE ville så var det ju att skura å putsa och feja... 

(Längtar till den dagen vi äntligen köper underhållsfria utemöbler seriöst...) 

Sådär har det iaf fortsatt under hela kvällen. 

Jag ville göra något som jag inte brukar göra på lördagar. Eller något jag sällan gör. 

Ut på krogen tex. 

Eller jag vet inte riktigt vad. 

Kände mig som Alex i Solsidan när han ringer runt till alla han känner  och inte känner  för att han vill hitta på något 😂

Fast jag ringde aldrig någon. 

Kände att jag kom nog ingenstans med detta inlägget ville bara se om någon kan känna igen sig lite grann ibland .. 

känner mig om en usel mamma när de blir såhär för jag orkar varken ta lek eller bus eller bråk med barnen tex.. 

Tur är ju att jag har en helt underbar sambo som är en helt underbar pappa och en så förstående partner 💕

Skulle aldrig klara utan han ☺️

xoxo